Utanriks

Ei verd med mange polar

Brics er eit symptom på ei verd i endring.

President Luiz Inácio Lula da Silva frå Brasil, president Xi Jinping frå Kina, president i Sør-Afrika Cyril Ramaphosa, statsminister Narendra Modi frå India og Russlands utanriksminister Sergei Lavrov held hender på toppmøtet i Johannesburg.
President Luiz Inácio Lula da Silva frå Brasil, president Xi Jinping frå Kina, president i Sør-Afrika Cyril Ramaphosa, statsminister Narendra Modi frå India og Russlands utanriksminister Sergei Lavrov held hender på toppmøtet i Johannesburg.

Kva er Brics? Brics høyrest ut som noko konkret og solid. Bokstavane står for Brasil, Russland, India, Kina (China) og Sør-Afrika. Namnet Brics får ein til å tenke på mursteinar, men kva struktur desse mursteinane saman utgjer, er ikkje klart.

Brasil, Russland, India, Kina og Sør-Afrika er alle regionale makter som meiner at deira interesser ikkje vert godt nok sikra eller representerte i internasjonale institusjonar. Dei siste to tiåra har Brics-økonomiane vakse til å utgjere om lag ein fjerdedel av verdsøkonomien, og innbyggarane i landa utgjer rundt 42 prosent av befolkninga i verda.

Det er snakk om ei verd i endring og frustrasjon over at gamle institusjonar ikkje reflekterer nye realitetar.

Opphav

Nemninga BRIC vart først brukt av økonomen Jim O’Neill i ein Goldman Sachs-rapport frå 2001. I rapporten peikte O’Neill på Brasil, Russland, India og Kina som framveksande marknadar som vil bli ein større og større del av verdsøkonomien.

Ofte vert O’Neill rapporten framstilt som inspirasjonen til samarbeidet og Bric-toppmøtet i 2009 som byrjinga. Me har snakka med Rajan Kumar, professor ved Jawaharlal Nehru University i New Delhi. Han har forska mykje på Brics og meiner røtene til gruppa går lenger tilbake.

Digital tilgang – heilt utan binding

Prøv ein månad for kr 49.
Deretter kr 199 per månad. Stopp når du vil.


Eller kjøp eit anna abonnement