Enkelte politikarar vil fjerne 1700-talsmåleriet av Mathias Blumenthal frå bystyresalen i Bergen.
Eit måleri der ei kvit kvinne held ein svart mann nede, kan ikkje henge kvar som helst, sjølv om det er frå 1762, meiner kunsthistorikar Siri Meyer.
Enkelte politikarar vil fjerne 1700-talsmåleriet av Mathias Blumenthal frå bystyresalen i Bergen.
Eit måleri der ei kvit kvinne held ein svart mann nede, kan ikkje henge kvar som helst, sjølv om det er frå 1762, meiner kunsthistorikar Siri Meyer.
Enkelte politikarar vil fjerne 1700-talsmåleriet av Mathias Blumenthal frå bystyresalen i Bergen.
Eit måleri der ei kvit kvinne held ein svart mann nede, kan ikkje henge kvar som helst, sjølv om det er frå 1762, meiner kunsthistorikar Siri Meyer.
Biletet syner ein mann som dumpar plastflasker på fyllinga på eit senter for resirkulering i Kina i august 2009. I dag har importen av plastavfall flytta seg til andre land i verda. Foto: Greg Baker / AP / NTB scanpix
Lenge kunne vi lukke auga for plastberga i fattigare land. No kan plasten hope seg opp på vårt eige territorium.
Biletet syner ein mann som dumpar plastflasker på fyllinga på eit senter for resirkulering i Kina i august 2009. I dag har importen av plastavfall flytta seg til andre land i verda. Foto: Greg Baker / AP / NTB scanpix
Lenge kunne vi lukke auga for plastberga i fattigare land. No kan plasten hope seg opp på vårt eige territorium.
Biletet syner ein mann som dumpar plastflasker på fyllinga på eit senter for resirkulering i Kina i august 2009. I dag har importen av plastavfall flytta seg til andre land i verda. Foto: Greg Baker / AP / NTB scanpix
Lenge kunne vi lukke auga for plastberga i fattigare land. No kan plasten hope seg opp på vårt eige territorium.
Berre 3 prosent av landarealet i Noreg er dyrka mark, og ein tredel av det igjen er eigna for produksjon av matkorn. Det gjer Noreg sårbart.
Foto: Frank May / NTB scanpix
Koronakrisa har ført til ein debatt om sjølvforsyninga i Noreg. Ulike tal florerer. Her er eit forsøk på å rydde opp.
Berre 3 prosent av landarealet i Noreg er dyrka mark, og ein tredel av det igjen er eigna for produksjon av matkorn. Det gjer Noreg sårbart.
Foto: Frank May / NTB scanpix
Koronakrisa har ført til ein debatt om sjølvforsyninga i Noreg. Ulike tal florerer. Her er eit forsøk på å rydde opp.
Berre 3 prosent av landarealet i Noreg er dyrka mark, og ein tredel av det igjen er eigna for produksjon av matkorn. Det gjer Noreg sårbart.
Foto: Frank May / NTB scanpix
Koronakrisa har ført til ein debatt om sjølvforsyninga i Noreg. Ulike tal florerer. Her er eit forsøk på å rydde opp.
EU er verdas største mateksportør. No vil EU-kommisjonen at det europeiske landbruket skal bli verdsleiande som berekraftig matprodusent.
Foto: Vidar Ruud / NTB scanpix
Vegen til klimanøytralitet i EU skal bli bygd gjennom drastiske endringar i landbruket. Lågare matproduksjon kan bli ein konsekvens, varslar europeiske bønder.
EU er verdas største mateksportør. No vil EU-kommisjonen at det europeiske landbruket skal bli verdsleiande som berekraftig matprodusent.
Foto: Vidar Ruud / NTB scanpix
Vegen til klimanøytralitet i EU skal bli bygd gjennom drastiske endringar i landbruket. Lågare matproduksjon kan bli ein konsekvens, varslar europeiske bønder.
EU er verdas største mateksportør. No vil EU-kommisjonen at det europeiske landbruket skal bli verdsleiande som berekraftig matprodusent.
Foto: Vidar Ruud / NTB scanpix
Vegen til klimanøytralitet i EU skal bli bygd gjennom drastiske endringar i landbruket. Lågare matproduksjon kan bli ein konsekvens, varslar europeiske bønder.
Kontroversielt EU-forslag blei ikkje noko av.
Kontroversielt EU-forslag blei ikkje noko av.
Kontroversielt EU-forslag blei ikkje noko av.
Moria-leiren på den greske øya Lesbos er overfolka, og no går debatten i Europa om korleis barna kan bli flytta derifrå. Foto: AP Photo/Aggelos Barai/NTB scanpix
Regjeringa vil opne porten for enkelte barn og familiar frå dei overfolka greske leirane, om andre land går føre. – Hovudbiletet i Europa er at ein framleis søkjer felles løysingar på flyktningpolitikken, utan å få det til, seier Jan-Paul Brekke.
Moria-leiren på den greske øya Lesbos er overfolka, og no går debatten i Europa om korleis barna kan bli flytta derifrå. Foto: AP Photo/Aggelos Barai/NTB scanpix
Regjeringa vil opne porten for enkelte barn og familiar frå dei overfolka greske leirane, om andre land går føre. – Hovudbiletet i Europa er at ein framleis søkjer felles løysingar på flyktningpolitikken, utan å få det til, seier Jan-Paul Brekke.
Moria-leiren på den greske øya Lesbos er overfolka, og no går debatten i Europa om korleis barna kan bli flytta derifrå. Foto: AP Photo/Aggelos Barai/NTB scanpix
Regjeringa vil opne porten for enkelte barn og familiar frå dei overfolka greske leirane, om andre land går føre. – Hovudbiletet i Europa er at ein framleis søkjer felles løysingar på flyktningpolitikken, utan å få det til, seier Jan-Paul Brekke.